Grått och grått.
Jag vet att vi blev bortskämda med en lång sommar som var solig ända in i September, men betyder det att resten av halvåret innan våren kommer igen, ska vara gråare än gråast? Jag har så svårt för långa perioder utan solljus! Men i år ska jag se till att sköta träning o kost, gå på morgonpromenader när det inte öser ner och äta vitaminer ! Då gör jag iallafall allt jag kan för att undvika höstdepp.
MEN - minns hur jag mådde förra året vid den här tidpunkten och inget kan nog bli värre än det ;-) Hade ju Lucas i magen, var sjukskriven och hade SÅ ont! Kanske hade Janne redan börjat lämna o hämta barnen på dagis? Minns inte. Kommer bara ihåg den där totala frustrationen över att ha sådär ont, inte kunna sova på natten, ha gått upp X antal kilon os.v. Det var den jobbigaste graviditeten av dom alla, och jag vet att jag bävade för hösten o mörkret som skulle få mig att känna mig ännu mer inlåst. Som tur var kom han ju när han skulle & som tur var var det ju världens finaste lilla Lucas ♡
MEN - jag är glad att mitt barnafödande är över o förbi. Kroppen hade inte klarar ett till, så är det bara. Inte huvudet heller för den delen ;-)
Jag & Lucas började morgonen med en promenad & styrketräning här hemma när vi lämnat dom stora på skolan/dagis. Han var dock inte helt nöjd (helst vill han vara i min famn nu dagarna i enda, sliter snart av mig håret). Men gjorde iallafall några övningar så är nöjd.
I helgen fyllde Sara år så i söndags var vi där och fikade. Hon var så go & hade köpt Pro Pud så jag åt lite sånt & fruktsallad, ett bra mellis ♡
Snart kommer lilltösen och dom hade gjort så fint i hennes rum. Helt galet att Sara snart varit gravid i 9 månader! (Tycker hon förmodligen inte själv, haha) och helt galet att det här året snart är slut!
Nästa år sker det förändringar. Vi har bestämt att Janne ska vara pappaledig fr.om februari och jag ska börja jobba. Eftersom Lucas är vårat sista barn och också sista chansen att kunna vara föräldraledig så tycker jag att Janne ska ta den chansen. Han trivs inte helhjärtat där han är idag, hade ändå tänkt att söka sig vidare tills han börjar plugga på heltid & jag känner att mina år som mammaledig har varit helt underbara- men att göra något annat är inte helt fel nu. Jag har inte tålamodet jag en gång hade, börjar känna mig sliten och kan behöva lite andrum. Typ få kissa ifred ibland;-) Även om det såklart är bitterljuvt att inte vara hemma med barnen, så är jag övertygad om att det här kommer gynna oss allihopa! Barnen kommer älska att ha pappa hemma som lämnar o hämtar, slippa höra mammas tjat, Janne får umgås mer med barnen, få en annan relation till alla tre, en chans att vila sin kropp. Jag blir en gladare och lugnare mamma, får träffa folk (VUXNA!) & får göra något annat 8 timmar om dagen. Det kommer bli bra. Men det känns bitterljuvt. Såklart. Det är ju mina barn ♡
Ska bli spännande att se vart jag hamnar. Just nu skulle jag kunna hoppa på vad som helst, känner mig ivrig och pirrig att börja jobba! :-) Men ska börja kolla runt när det blir mer aktuellt.
Tills dess ska jag njuta av min lilla knubbis och vardagen jag är van vid ♡
