Att hitta balansen.
Olga Rönnberg skrev en sån bra sak på Facebook för några dagar sedan, det var som att hon skrev till mig & om mig. Jag älskar hennes peppande ord var & varannan dag och för mig är hon en kvinna som jag ser upp till. Hon kommer med kloka & hälsosamma råd, och det hon säger är inget blaha blaha utan hon har lärt sig längst vägen vad som är sunt. Hon är helt emot allt vad bantning heter & hetsen på kvinnokroppen. Att må bra inifrån & ut är det som spelar roll & att hitta vägen som funkar för just DIG.
Jag har aldrig köpt hennes tjänster, har aldrig känt att jag behövt det. Låter kanske kaxigt, men jag tror att jag har så pass bra kunskap när det kommer till mat att jag vet vad min kropp behöver och hur den funkar. Om inte annat så lär jag mig längst med vägen, precis som hon :-) Däremot har jag köpt hennes böcker där hon kommer med råd, övningar och recept. Jag älskar hennes "måste finnas i skafferiet"-tips! Jag har väldigt lätt för att fastna i samma mat, svårt att hitta på nya måltider/mellisar. Men en snabb titt i hennes bok så har man inspiration igen.
Lucas blir ju 5 månader på måndag. Jag intalade mig själv när han kommit och nyår var förbi att "jag är inte stressad över hur kroppen ser ut, jag ska låta det ta den tid det tar att hitta tillbaka till min må-bra vikt igen. Bara jag INTE är fet till sommaren".... ? Hur går det ihop....? Att INTE stressa med en massa kilos övervikt som prompt ska bort på några få månader...KLart som korvspad att jag var stressad! Det var gymkort, 5.2 & hela baletten på en gång.
Men sakta men säkert insåg jag att det var totalt ohållbart. Jag ville inte må dåligt för att jag inte hade fastat en dag av två, eller för att det kanske inte blev fasta nån dag alls en vecka. Jag ville heller inte må dåligt för att jag inte gått till gymmet en dag när jag var så trött att jag bara ville gråta.
Livet med 3 små barn ÄR energikrävande. Jag hade på mig min stegräknare för nån vecka sedan för att kolla lite hur många steg jag tar bara en dag då jag INTE tränar. 11000 steg hamnade jag på... Av att bara vara hemma med barnen! Så nej, det är inte ett stillasittande jobb jag har. Och att ha tuffa nätter med en liten som ibland vaknar alltför ofta & som alltid tar morgon innan 6, det funkar om jag alltid skulle få sova på dagen. Men ibland infaller inte hans vila så, då har jag ingen energi till att gå och styrketräna på kvällen.
Nu har gymmet fallit bort några veckor dessutom av andra skäl. Vi skaffade ju ett gymkort här i centrum av flera anledningar. Det var nära, det var litet & det kändes som ett gym som passade mig. Men dom senaste månaderna har dom haft driver för att skaffa mer kunder vilket har lett till att det blivit SÅ trångt där inne att man får vänta på maskinerna...? Sällan är löpbanden eller crosstrainarna upptagna, men med tanke på att det är vår går jag hellre ut och motionerar. Så det har helt enkelt blivit så, vi har tagit pw's och den här veckan har jag även börjat med mer hemmaträning. Dom får dra den där månadskostnaden bäst tusan dom vill så satsar jag på gymmet till hösten igen. För jag antar att det kommer ha lugnat ner sig när beach2016 är över ;-)
Hur som, 5.2 har jag lagt ner. Jag & Janne har ju kört sockerfritt (förutom nåt glas vin som slinkit ner), sen i början på månaden. Och så vi lever nu känns inte ens jobbigt. Vi äter bra & gott! Jag äter bönpasta istället för vanlig pasta, mycket mer grönsaker på tallriken än nåt annat, äter inget godis med socker, mycket frukter och bär, inget mjukt bröd alls, os.v os.v Och för varje vecka som går kan jag ha mer o mer kläder i min garderob. Nu har jag inte vägt mig på några veckor, men sist jag vägde mig hade jag gått ner 1 kg till vilket innebar då minus 10 kilo sen jag började. Jag anar att det är mer nu, men tänker vänta ett tag till. Känner som sagt ingen stress alls & mitt "inte fet till sommaren" har jag glömt för länge sen. Jag är inte fet längre, jag har fortfarande kilon att gå ner för att jag ska vara på min idealvikt, men Lucas är inte ens 5 månader så det var inte alltför länge sen jag vägde sådär groteskt mycket. Och för några veckor sedan fick jag inte på mig mina jeans, nu passar nästan alla byxor jag provar :-)
Och det bästa av allt är att jag mår så bra. Jag har hittat ett sätt att leva som funkar för mig. När jag har gått ner till den vikten jag ska, då tänker inte jag börja leva annorlunda ändå. Min mage mår inte bra av vit pasta, mjukt bröd eller fet mat. Det har den aldrig gjort. Och idag finns det så mycket bra och gott alternativ att välja istället så varför ska man må dåligt helt i onödan? Däremot kommer jag kanske att äta socker nån gång ibland. Kanske "unna mig" en godisbit eller så. Men tänker inte ha en dag i veckan då jag äter mjukbröd, pasta OCH godis. Den dagen mår jag inte bra, och då försvann ju hela ideen' med att ha en "unnar dag".
Jag är 30 år & vill kunna leva och må bra länge till. Vill vara pigg och ha energi för mina tre barn i många många år till. Och jag har nog hittat ett sätt som passar mig :-)
Nu är jag dock energilös, har fortfarande nånting i kroppen som gjort att jag sovit i nästan två dygn. Men idag känns det lite bättre än igår så vila är rätta meducinen :-)
Janne är ute och tränar nu, sen blir det lite "Vikings"- avsnitt innan läggdags. Han är också så himla duktig, äter som mig och tränar också flera gånger i veckan. Det är lättare och roligare när man gör det tillsammans!