Som en j-la blixt.

När barnen somnade ikväll & mannen gick ut för en motionsrunda, kom det som ett slag i ansiktet - ångest! Började må SÅ dåligt och bäddade ner mig i soffan framför en serie jag följer. Och när Janne kom hem igen började jag gråta som ett barn. Hade tidigare känt mig irriterad och sur, men tänkte väl mest att det var för att jag är trött (extremt trött). Men till slut kunde jag sätta ihop 1+1 & jomen visst. .. det är dags för mens - fanskapet igen! Ska jag må såhär dåligt nu varje månad? Känna mig deprimerad och sjuk innan mensen kommer, & sen få sjukligt ont när den kommit...? Att man inte bara kan operera bort allt där däringa där inne, vi är ju ändå klara med barn! Suck. 

Janne gav mig fotmassage och tröst, det hjälpte lite för stunden ♡ Det värsta är ju att jag känner mig sjuk. Fryser, ont i lederna och hängig. Allt på en gång - jag hatar att vara kvinna ibland. Och när jag ändå håller på och gnäller sönder bloggen, vet ni vad mer kul jag fått sen efter sista graviditeten? Illamående vid ägglossning! Mjo då,  Varför inte liksom? Kör på med allting!  

Har annars mått bra idag, tro't eller ej.  Jag & Lucas har haft en jätte mysig dag med pw, möblering i Liams rum, tog ett bad tillsammans (det mysigaste som finns tycker vi båda), mös hemma hos momme & moffa när de stora barnen kommit hem (Lykkis var dock på playdate hemma hos Olivia). Så en bra dag helt enkelt som slutar skit. Ska sova strax & ber till högre makter att jag vaknar gladare o "friskare" imorgon. (Ibland kan jag bli sur när jag tänker på att om männen hade haft mens hade det med största sannolikhet klassats som en sjukdom om man blev dålig av det, det hade kommit mirakeltabletter (hormonfria såklart) som tog bort allt elände & man hade garantera forskat fram nånting som gjorde att man kunde skippa skiten när man var klar med barn).

En glad kille vid frukostbordet imorse ♡ Mitt minsta lyckopiller.
Kategorier:

Kommentera här: